För några veckor sen förgade jag håret rött, eller närmare bestämt den 19 januari vilket är 5 veckor och 3 dagar. Det var skitcoolt! Tyckte jag i början, men ju mer dagarna gick och man mötte folks reaktioner blev jag mer och mer osäker. Det var så stor omställning också och annars lyssnar jag inte så mycket på vad folk tycker och tänker på det viset. Men en dag på jobbet var det en kvinna på jobbet som sa "Jag tycker att du ska kräva pengarna tillbaka från din frisör, för det var väl inte meningen att det skulle bli så?!". Det tog ganska hårt, plus att min pojkvän sa att han saknade sin gamla flickvän. Och nu efter snart två år tillammans berättar han att hans favorithår på tjejer är mörkt med mycket glans. Haha, där sprack det.

Men nu efter att ha tonat ner det röda lite en gång, för 2 veckor sen, ska jag tillbaka! Jag tittade på kunderna på jobbet idag och märkte hur avundsjuk jag blev på dom som var brunetter. "Jag vill också" var tanken. Så här får ni lite för och efterbilder för det är det enda som finns kvar av mitt röda hår. Det var fint så länge det varade, eller nej, så länge jag bar upp det. :)


Nu är jag lycklig igen! Och ska iväg och överraska pojkvännen med semlor och ny hårfärg. Wish me luck!