Att det idag har varit våffeldagen har väl knappast ungått någon och inte vår "familj" (vet inte vad jag ska kalla oss) heller. Det är bara jag, bror och pappa hemma från idag fram till på fredag och detta skulle vara ett ypperligt tillfälle att prata med varandra. Det har inte blivit så mycket av det, eller jo. Jag och pappa har pratat om det mesta men inte det som verkligen skulle behövas. Min bror är ganska tystlåten av sig i vanliga fall och dessa dagarna har inte gjor honom mer pratglad direkt. Försöker prata med honom och fråga hur han mår, vad han känner och hur han tycker men det enda han gör är att rycka på axlarna.

Hur som helst har det trots allt varit en bra dag, kvällen kändes som innan allt rasade. Det kan dock berott på att vi alla tre försöker glömma att det någonsin hänt. Vill att allt ska gå tillbaka till hur det var innan. Ikväll har varit en innan-kväll, undra hur många jag har kvar...