... jag kommer inte få jobbet. Det var min standardreplik igår när folk frågade om anställningsintervjun. Och precis så var det faktiskt. Vi pratade igenom min CV och hon sa att hon var imponerad över att jag hunnit med så mycket trots att jag inte är så gammal. Sen berättade hon vad tjänsten skulle innebära och du kände jag direkt hur jag backade. Första gången vi pratade om det handlade tjänsten om att se till så att arbetet fungerade, att det fanns "manualer" för hur saker och ting funkade. Lite personalansvar skulle det vara men det var ganska mycket mer inräknat igår. T.ex. utvecklingssamtal, sjuksamtal och en massa annat ansvar eftersom att hon gjort om tjänsten efter att hon utlyst den.
Så intervjun slutade med att jag sa som det var, jag vet inte om jag ska stanna mer än ett år, jag inte varit på IKEA så länge plus att jag spontant känner att jag just nu inte vill ha så mycket ansvar. Hon höll med och vi kom överrens om att jag istället skulle få lite ansvar på något ställe. Hon behöver också hjälp innan den nya teamledern kommer in i jobbet.
Som sagt det gick bra, fast jag kommer inte få jobbet eftersom att jag inte vill ha det. Kändes lite dumt att gå på intervjun eftersom att jag inte ville ha jobbet i slutändan. Men det var inte så farligt eftersom att chefen sa till mig att hon åter igen såg min mognad eftersom att jag vågade vara ärlig och säga vad jag kände. Se där! ;)